Multikulturella Teknologiska Inkubatorer – Invandring som källa för nya högteknologiska företag

David Nordfors 991101

Kort sammanfattning

Vi föreslår en investeringsfond, samägd av staten och näringslivet, som har till uppgift att reducera risken för groddinvesterare, kopplad till ett nätverk av privata multikulturella företagskuvöser för högteknologiskt entreprenörskap (teknologiska inkubatorer). De inkubatorer som fonden väljer samarbete med ger möjlighet att kultivera lovande entreprenörers genomförbara innovationsidéer, utan krav på någon speciell professionell eller etnisk bakgrund hos entreprenören, och som specifikt ägnar en del av sin verksamhet åt att ge stöd till invandrare med egna innovationer och affärsidéer.

Inkubatorerna har som främsta mål att skapa nya svenska högteknologiska tillverkningsföretag med inriktning på exportmarknaden.

En del av verksamheten inriktas specifikt på invandrade entreprenörer och innovatörer i syfte att stärka den kommersiella potentialen hos inkubatorn genom att:

* absorbera en del invandrad akademisk kompetens som ej passar in i den svenska universitetskulturen, i synnerhet inom tillämpad forskning.

* skapa en multikulturell miljö som befrämjar nytänkande

* skapa goda exempel som ändrar invandrares och invandringens status i det svenska samhället.

* bygga upp erfarenheter samt finna rutiner och formella lösningar för högteknologiskt invandrarföretagande.

I dagsläget saknas det en bred svensk affärskultur för att investera i uppgraderingen av tekniska innovationer med tillhörande affärsidéer till startup-företag. En multikulturell innovationsmiljö kan bidra till en ökad upplevd risk hos svenska investerare.

En statlig fond kan stimulera framväxten av en sådan affärskultur genom att under en period av maximalt tio år dela risken med groddinvesterarna i multikulturella inkubatorer. Detta kan ske genom att fonden, efter egen granskning och utvärdering av projekt i inkubatorerna, investerar medel med upp till 85% av projektföretagets budget, upp till ett maximalt belopp av sammanlagt fyra miljoner kronor, under de två år som projektföretaget vistas i inkubatorn. All investering därutöver kommer från kommersiella investerare. Fondens investerade medel återbetalas av företaget genom royalties på omsättningen, upp till tre gånger det investerade beloppet. På detta sätt går fonden jämnt ut ifall ett av tre företag överlever. Återbetalningskravet på 300% innebär också att banklån blir attraktivare för lågriskprojekt, det vill säga sådana projekt som någon bank bedömer tillräckligt säkert för att låna ut pengar till.

Här beskrivs de svenska projektet, erfarenheter från det framgångrika israeliska projektet och hur en svensk verksamhet skulle kunna intieras.

En outnyttjad drivkraft för teknologisk tillväxt

Den kompetens som många invandrare i Sverige besitter är i stor utsträckning en outnyttjad resurs. Detta har klara negativa konsekvenser – för de invandrade, för svenskt näringsliv och samhällsekonomi och på sikt för en stabil social utveckling i landet.

Så gott som samtliga invandrargruppen som anlänt efter 1980 har haft avsevärda problem att etablera sig på arbetsmarknaden trots att vissa invandrargruppen vid ankomsten till Sverige har en utbildningsnivå som är avsevärt högre än den genomsnittliga svenska. Detta gäller t ex män som kommit från Iran och Chile där cirka en tredjedel har eftergymnasial utbildning. De välutbildade invandrarna har visserligen haft något lättare än de lågutbildade att alls få jobb, men de har "fel" jobb d v s ett arbete där deras kompetens på intet sätt tas till vara t ex som taxiförare. Detta märks inte minst tydligt i Stockholmsregionen där invandrare med hög teknisk kompetens inte får arbete trots att näringslivet klagar på stor brist på tekniker och naturvetare.

Sverige har med andra ord inte lyckats utnyttja den positiva potential som finns i invandrargrupperna. Personer med invandrarbakgrund drabbas relativt sett i högre grad av arbetslöshet i Sverige än i de flesta andra OECD-länder. Invandring uppfattas därför som en ekonomisk belastning och i svåra ekonomiska tider ses minskad invandring som en nödvändig del av samhällsbesparingarna.

Sverige är lika stort som Tyskland och Österrike tillsammans fast med en tiondel av befolkningen. Städer över hela landet upprätthåller fysisk, administrativ och kulturell infrastruktur. Ofta är bristen på människor ett problem för skolor, sjukhus, teatrar och annat som hör den moderna stadskulturen till. Sverige har inga problem att husera fler människor, problemet ligger i att det svenska samhället saknar tillväxtkraft. Världshistorien visar många exempel på hur invandring kan föra med sig tällväxtpotential - USA är kanske det största exemplet i modern tid.

Den svenska kulturen anpassad efter lagspel och Sverige har varit extremt bra på att bygga stora välfungerande organisationer. Men just nu behöver Sverige dessutom fler kunniga människor, nya initiativ och innovationer, kunskapsintensiva företag och entreprenörer. När högt utbildade och kreativa människor på eget initiativ lämnar sina hem i andra länder för att bygga upp ett liv i Sverige är det ur ekonomisk synvinkel olyckligt att inte ta emot dem eller - ännu värre - ta emot dem men inte ge spelrum för kreativt arbete under de första assimilerande åren. Ju tidigare hitflyttade innovatörer får chansen att jobba med sina idéer, desto bättre.

Egenföretagande är i första hand en väg ur arbetslösheten för många invandrare. Undersökningar visar att invandrare sällan har chansen att starta företag för att förverkliga en affärsidé. Det övervägande antalet invandrarföretag startas inom servicebranschen – handel, restaurang, kiosk – medan antalet företag inom t ex IT-branschen och uppdragsbranschen är försvinnande liten.

Socialstyrelsens studier av levnadsförhållanden för vissa invandrargrupper visar också att de som var egenföretagare i hemlandet, inte är det i Sverige medan personer som varit anställda i hemlandet startar företag i Sverige. Vid sidan av andra program för att underlätta invandrares inträde i det svenska samhället behövs ett program för att hjälpa invandrare med uppslag till teknologiska innovationer med exportpotential att starta egna företag.

Israeliska Teknologiska Inkubatorer - en internationell framgång

Den israeliska statens nätverk av teknologiska inkubatorer är världsledande bland företagskuvöser vad gäller att utveckla framgångsrika företag. Hela 51% av företagen från de israeliska inkubatorerna fungerar och är i arbete. I kuvösernas hemland USA överlever ett av tio kuvösföretag.

Under 1998 passerades en milstolpe då näringslivets investeringar i de nya israeliska företagen växte sig tre gånger större än den israeliska statens insats i inkubatorsystemet. Näringslivets ackumulerade investeringar i företagen - över 200 miljoner dollar - översteg därmed den israeliska statens samlade stöd till inkubatorsystemet sedan dess början för åtta år sedan. Investeringarna väntas öka exponentiellt vartefter företagen blir mognare och etablerar produktionen. Företagens försäljning nådde förra året 24 miljoner dollar.

Omvärldens intresse för det israeliska systemet växer i takt med framgångarna. Intresset kommer både från regeringar i högteknologiska länder och från rent kommersiella aktörer. En fjärdedel av alla investeringar i företagen som skapats i inkubatorerna, runt 25 miljoner dollar, är direkta utländska investeringar. Internationella storföretag och investmentbanker engagerar sig allt mer i israeliska riskkapitalföretag vilket gör den egentliga andelen internationella investeringar ännu högre. Soros Fund Management, Daimler-Benz, DEG, GE Capital, Norden AS, France Telecom, Merryll Lynch, Compaq, CDC Taiwan och AT&T Pension Fund är några av de många internationella delägarna i det hundratal israeliska riskkapitalfonder som tillsammans disponerar drygt två och en halv miljard dollar i investeringsmedel. Riskkapitalbolagen ingår allt oftare strategiska samarbeten med större internationella investeringsbanker. Som ett enstaka exempel i mängden kan nämnas riskkapitalbolaget Nessuah Zannex Venture Management vars ägare, investeringsbanken Nessuah Zannex, ingått i ett strategiskt samarbete med US Bancorp Piper Jaffray

Staten introducerade systemet av teknologiska inkubatorer 1991 i samband med massinvandringen av högt utbildade ex-sovjeter. Invandringen har avtagit sedan dess, men fortfarande är 40% av de antagna entreprenörerna nya invandrare. Sedan starten 1991 har 26 inkubatorer och runt 500 företag bildats, varav runt hälften lever vidare och attraherar investeringar.

Idén är att ge nya inhemska och nyinvandrade entreprenörer en möjlighet att utveckla sina innovativa tekniska uppfinningar och starta ett företag för att kommersialisera dem. Inkubatorn ger den nödvändiga balansen av hjälp och styrning som får entreprenören och företaget att stå på egna ben. Detta stadium är för riskfyllt för att drivas med kommersiella investeringar och därför har staten valt att ta större delen av risken.

Men den israeliska regeringens satsning, utförd av Office of the Chief Scientist, har lyckats så väl att bilden av verkligheten börjat förändras. Eftersom de israeliska inkubatorerna skapar så hög andel överlevande företag vill de kommersiella aktörerna engagera sig. Dow Chemicals engagemang i Ashkelon-inkubatorn är ett exempel. Ytterligare ett exempel är GCP - global catalyst partners - ett multinationellt riskkapitalbolag som kommer vara verksamt i Silicon Valley, Israel och Japan och som har en klart uttalad inriktning på de israeliska inkubatorerna som en del av sin verksamhet.

Ett annat exempel är de helt privata inkubatorer som börjat inrättas. BRM Technology Ltd i Jerusalem har börjat en inkubatorverksamhet med hjälp av förmögenheten från sin groddinvestering i Check Point, ett ungt israeliskt företag grundat 1993 och som idag har ett NASDAQ-börsvärde på 1.5 miljarder dollar. Investmentbanken Jerusalem Global kommer snart att driva fem inkubatorer med inriktning på olika teknikområden och planerar att skapa vinster på att förmedla investerare till de nystartade företagen.

Sedan ett år tillbaka har de kommersiella investeringarna i de bildade företagen överstigit statens anslag till inkubatorprogrammet. Det är därför mycket troligt att statens åtagande kommer att till största delen återbördas genom royalties från de framgångsrika nya företagen.

Den statliga satsningen i Israel lyckades alltså inte bara med att framgångsrikt ersätta kommersiella investeringar i företagsbildningarnas allra första skede. Den lyckades även skapa en kunskaps- och erfarenhetsuppbyggnad i ett nätverk av inkubatorer som effektivt sänkt risken för nystart av teknikföretag och som därmed skapat en ny lovande kommersiell marknad.

Ovanpå den kommersiella framgången har den Israeliska regeringen genom inkubatorsatsningen också skördat betydande sociala framgångar. Genom regeln att minst hälften av de anställda i inkubatorprojekten skall vara nya invandrare har man lyckats visa att denna grupp människor är potentiellt bärande för högteknologisk industriell förnyelse och att de invandrade entreprenörers assimilering i sitt nya land kan genomföras i samband med att de bygger en ny affärsverksamhet.

Resultat för israeiska inkubatorer 1991-31/12 1998:

Totalt 476 startade företag:
- 239 fungerande företag, varav 188 med externa investerare
- 237 nedlagda företag, varav 41 nedlagda under inkubatorperioden.

Total statlig finansiering sedan 1991: 161,100,000 USD

Finansiering (kUSD):

 

1991 1 800

1992 10 000

1993 18 000

1994 23 000

1995 25 800

1996 25 500

1997 27 000

1998 30 000

Totala investeringar i företag skapade i inkubatorer sedan 1991: 201,119,000$

1. Första vändan investeringar efter inkubatorn (riskkapital) - totalt 74,606,000$ i 188 företag.

2. Andra vändan inv. (kapital för verksamhetsutveckling) - totalt 73,219,000$ i 67 företag.

3. Tredje vändan inv. (kapital för verksamhetsutveckling) - totalt 39,194,000$ i 14 företag.

4. Fjärde vändan inv. (kapital för verksamhetsutveckling) - totalt 15,000,000$ i 1 företag

Totala investeringar 1998: 90,000,000$.

Medelstorlek per investering: 1,074,570$, Medianvärde: 300,000$

Spännvidd hos investeringar: Mellan 50,000$ och 25,000,000$,

Segmentering av investeringar

Upp till 100,000$ - 38 Projekt (20%)

101,000$-300,000$ - 60 Projekt (32%)

301,000$- 999,000$ - 40 Projekt (21%)

1,000,000$-25,000,000$ - 50 Projekt (26%)

Företag med inriktning på Elektronik 27%, Programvara 20%, Medicinsk utrustning 17%, Kemi 27%, Övrigt 9%.

Förslag till uppbyggnad av ett svenskt nätverk av Teknologiska Inkubatorer – Invandrare startar högteknologiska företag.

Projektet "Teknologiska Inkubatorer – Invandrare startar högteknologiska företag" har efter några års förberedande arbete och med finansiellt stöd från Integrationsverket, Näringsdepartementet och Högskolan i Karlskrona/Ronneby lyckats bygga de relationer och erfarenheter som behövs för uppbyggnaden av en liknande inkubatorverksamhet i Sverige i samarbete med utvalda svenska universitet.

Vi avser nu påbörja uppbyggnaden av ett svenskt nätverk av teknologiska inkubatorer med specialinriktning på en avvägd blandning av nyinvandrade och inhemska innovatörer och entreprenörer. Den speciella satsningen på nya invandrare skapar goda exempel och stimulerar etablerandet av goda rutiner och bestämmelser i det svenska samhället som ökar möjligheterna för invandrare - även utanför inkubatorerna - att starta teknikföretag med inriktning på export. Blandningen mellan svenska och utländska entreprenörer ger båda grupperna bredare nätverk av expert- och affärskontakter och ökar innovationskraften genom blandningen av olika kulturer. Det ställer samtidigt höga krav på inkubatorledningen att vårda den kulturella mångfalden, tillvarata dess intressen hos myndigheter och kultivera dess potential i svenskt och internationellt affärsliv.

De nya inkubatorerna kommer att ha långsiktiga kommersiella vinstmotiv byggda på ägandedelar i groddföretagen. Detta kommer att bygga upp marknadskrafternas kommersiella incitament att engagera sig i den mångkulturella entreprenörsverksamheten.

Inkubatorerna kommer att vara tillgängliga för entreprenörer oavsett nationell eller professionell bakgrund - de kan komma från exempelvis universitet, invandrarförläggningar, försvarsindustri eller till och med invandra från ett annat land i och med att de blir antagna till inkubatorn. Inkubatorledningen ser till att nyinvandrade entreprenörer utrustas med permanent arbetstillstånd eller medborgarskap samt uppfyller övriga svenska bestämmelser för att möjliggöra industriell affärsverksamhet med inriktning på export. De ser också till att de invandrade entreprenörerna får erforderligt stöd i etableringsfasen, exempelvis genom introduktioner i svenska affärskretsar, juridiskt stöd och eventuell värvning av verkställande direktör till det nya företaget.
 

Rapport om förstudie för svenskt inkubatorprojekt

Bakgrund och historik

Israels Teknologiska Inkubatorer bildades 1991 för att ta tillvara på spetskompetens och entreprenöranda hos nya invandrare och andra i samhället. Israel har modifierat den internationellt normalt tillämpade modellen och skapat en egen mycket framgångsrik inkubatormodell med följande tre huvudmål:

1. Att skola nya entreprenörer med innovativa tekniska idéer och hjälpa dem att utveckla och kommersialisera en exportprodukt.
2. Att implementera nya invandrares tekniska idéer
3. Att uppmuntra anställning av tekniskt erfarna invandrare

Entreprenörerna är huvudsakligen nya invandrare, forskare och/eller ingenjörer från nedlagda industriprojekt. De är ofta kreativa människor som befinner sig i ett brytningsskede i livet. Mellan en tredjedel och hälften av projekten i inkubatorerna har initierats av nya invandrare. Hälften av arbetsstyrkan i projektföretagen är också invandrare.

Framgångarna är mycket stora i jämförelse med företagskuvöser i omvärlden. En god tumregel i USA är att ett av tio företag lyckas. I det Israeliska systemet överlever drygt hälften av företagen och 40% har attraherat externa investeringar.

Inkubatorerna är självständigt drivna organisationer som uppfyller ett antal kriterier givna av OCS – Office of the Chief Scientist. Det finns idag 26 inkubatorer i Israel.

Vi har publicerat en närmare beskrivning av inkubatorsystemet i en bok utgiven av Sveriges Tekniska Attachéer. Beskrivningen finns bifogad i denna rapport.

Projektbeskrivning

• Fas 1 (färdig oktober 98). Förberedelse av djupstudie av inkubatorsystemet i Israel.
• Fas 2 (färdig augusti 99). Genomförande av djupstudie i Israel. Upprättande av svenska samarbeten. Utformning av ett projekt för uppbyggnad av inkubatorer i Sverige, utgående ifrån den israeliska modellen med modifieringar för svenska förhållanden.
• Fas 3 (med början h99). Uppbyggnad av ett antal inkubatorer i Sverige.

Projektet befinner sig för närvarande i Fas 2. Djupstudien är framgångsrikt genomförd och svenska samarbeten håller på att upprättas.

Projekthistorik

Studier av det israeliska inkubatorsystemet inleddes i december 1995. Under 1997 skissades planerna för det nuvarande projektet. I December 1997 etablerades en samverkan med Högskolan i Karlskrona/Ronneby. En delegation besökte Israel 990228-0305 för att studera det israeliska systemet och diskutera projektidén. I delegationen (1)ingick projektledningen, Högskolan i Karlskrona/Ronneby och därtill knutna organisationer samt dåvarande universitetskanslern Stig Hagström. Genom högskolan och universitetskanslern kontaktades Näringsdepartementet som beviljade projektet finansiellt stöd med 100 ksek. Projektet upprättade dessutom direkta kontakter med Integrationsverket som bidrog med 300 ksek för finansiering av en djupare studie av det israeliska systemet. Sedan projektets början har Högskolan Karlskrona/Ronneby stött projektet med 100 ksek.

Under en period deltog Innovationspumpen AB i projektet genom Dr Jan Nylander, VD, och Orren Shalit. Det erhållna stödet räckte dock inte för att finansiera ett fortsatt deltagande.

^{Det israeliska systemets direktör och grundare Rina Pridor överlämnade i maj 1998 en personlig inbjudan följa hennes arbete och delta i verksamheten hos ett par av de mest framgångsrika inkubatorerna under ett halvår för att skaffa den kunskap, erfarenheter och personliga kontakter som behövs för uppbyggnaden av inkubatorer i Sverige.}

^{Under perioden november 1998 – april 1999 förflyttade projektet sin huvudsakliga verksamhet till Israel. Arbete utfördes hos två inkubatorer, Technionuniversitetets TEIC och LN Innovative Technologies. Arbete utfördes även hos Office of the Chief Scientist (OCS), inkubatorsystemets ledning (Rina Pridor) och Matimop som bland annat ansvarar för Israels kontakter med EU.}

^{Goda och regelbundna kontakter upprättades med ett par andra framgångsrika inkubatorer, riskkapitalsinvesterare, investmentbanker, Israel Venture Association, Israels vetenskapsakademi, samt med flertalet av landets ledande universitet och deras företag för kommersialisering av intellektuellt kapital.
De goda kontakterna i Israel har förstärkts och resulterat i en erbjudan från Israeliska Office ot the Chief Scientist att aktivt bistå projektet med kunskaper och erfarenheter vid uppbyggnaden av inkubatorer i Sverige. (Bilaga 2)}

^{I januari skickades en inbjudan till rektorerna för Chalmers, KTH, Karolinska Institutet och Uppsala Universitet att besöka Israel för att studera projektets arbete och att delta i en framtida samverkan. Alla universitetsrektorer accepterade inbjudan och skickade de verkställande direktörerna för universitetens holdingbolag. Till delegationen (2) anslöt sig även den verkställande direktören för stiftelsen Electrum. Delegationen leddes av Per Eriksson, rektor för Högskolan i Karlskrona/Ronneby, som redan är med i projektet. Vid besöket kom delegationen överens om att ha fortsätta diskussioner kring upprättandet av ett svenskt inkubatorsystem som bygger vidare på de israeliska erfarenheterna och kontakterna.}

^{Genomförda delmål i projektet:}

• ^{Att anordna möjlighet att delta i den israeliska inkubatororganisationens verksamhet, både på nationell nivå och i enskilda inkubatorer.}
• ^{Att lokalisera aktörer som kan tänkas vara värdar för uppbyggnaden av inkubatorer i Sverige}
• ^{Att skaffa erfarenheter genom deltagande i den israeliska inkubatororganisationens verksamhet, både på nationell nivå och i enskilda inkubatorer.}
• ^{Att bygga upp ett hållbart nätverk av kontakter som är villiga att konsultera projektet i dess nästa fas, dvs uppbyggnad av inkubatorer i Sverige.}
• ^{Att kontakta och samtala med möjliga värdar för uppbyggnaden av inkubatorer i Sverige: Chalmers, Electrum, Karlskrona/Ronneby, Karolinska Institutet, KTH och Uppsala Universitet.}
• ^{Att formulera en strategi och upprätta en plan för implementeringen av de israeliska erfarenheterna.}

^{Resultat och slutsatser från djupstudien}

^{Det israeliska inkubatorprogrammet är en tveklös framgång. Investeringarna i de företag som bildats i inkubatorerna ökar ständigt - förra året nådde investeringarna 90 miljoner dollar, tre gånger så stora som den statliga budgeten för programmet. Med detta har de externa investeringarna sedan inkubatorprogrammets början överskridit den samlade statliga programbudgeten. I år väntas de kommersiella investeringarna öka ytterligare.
Kommersiella riskkapitalinvesterare intresserar sig i allt högre utsträckning för inkubatorprogrammet, vilket är ett avsteg från tidigare hållning där de endast intresserat sig för företag som kommit längre i mognadsprocessen. Detta kommer antagligen att på lång sikt leda till en kommersialisering till ett antal av de befintliga inkubatorerna som oftast skapats i form av non-profit företag. De kommersiella krafternas intresse att engagera sig i verksamheten kring inkubatorerna märks genom flera nya initiativ. En riskkapitalist har utvecklat en affärsmodell som samlar forskningsintensiva multinationella bolag i konsortier knutna till enskilda inkubatorer. Som exempel kan nämnas Dow Chemicals som engagerat sig djupt i detta system. En av Israels mest inflytelserika investmentbanker håller för närvarande på att bygga egna inkubatorer som modifierats i sitt utförande för att passa bankens behov av objekt som kan attrahera investeringar.}

^{Den israeliska inkubatormodellen är välbalanserad och ger alla nyckelparter i bildandet av nya företag incitament att driva företaget framåt. Detta sker genom att samtliga intressenter delar på ägandet i de nya företagen, inklusive inkubatorn och inkubatorchefen personligen. I Israels hittills mest framgångsrika inkubator, TEIC, kommer idag hälften av driftsbudgeten från intäkter genererade av ägande i startup-företag.
Satsningen är också en stor framgång vad gäller att ta till vara på entreprenörsresurser hos nya invandrare. Det kan verka naturligt att tänka att de högt utbildade forskare från forna Sovjet som emigrerade till Israel under nittiotalet skulle passa bättre i universitetsmiljön än som entreprenörer i högteknologiska exportföretag. Så verkar dock oftast inte vara fallet. Det nationella programmet för anställning av ryska akademiker stöter ofta på problem kopplade till kulturskillnader mellan ryska och israeliska universitet. Flera av de skarpaste hjärnorna bland professorerna förslösas eftersom de inte kan anpassa sig till den nya universitetskulturen. Som entreprenörer är flera av de forna sovjetiska forskarna mer villiga att lära sig överleva under de nya villkoren.
Inkubatorerna ger inte arbetstillfällen åt invandrare - de absorberar hjärnkapacitet.}

^{Det är ytterst viktigt att invandrare i inkubatorn inte hanteras enligt några speciella rutiner utan på individuell bas - precis som alla andra. Däremot är det viktigt att vara noggrann vid urvalet av entreprenörer. Enligt en av de mest erfarna inkubatorcheferna finns det två kategorier bland invandrarna som är svåra att arbeta med - de som misstror omvärlden och håller på hemligheterna samt de som förväntar sig att samhället skall ta hand om dem. Däremot är det lätt att arbeta med de som anser att projektanslagen är en hjälp till ett nytt liv och en frivillig satsning från myndigheterna.}

^{Den blandade miljön i inkubatorn är mycket viktig. Ofta är den invandrade entreprenören inte utrustad att leda det dagliga ledningsarbetet i ett företag eftersom detta är starkt kopplat till den nationella kulturen. Det gäller att kunna hantera lokala affärskontakter, personal och myndigheter på det förväntat korrekta sättet. De israeliska inkubatorer löser detta genom att hjälpa till med rekrytering av en inhemsk verkställande direktör för det nystartade företaget. Entreprenören behåller dock sin ägandeställning i företaget, upp till fyrtio procent, och leder utvecklingsarbetet av produkterna. Eftersom budgeten är mycket begränsad får den verkställande direktören en låg lön till att börja med. Detta kompenseras av ett delägande på upp till tio procent i företaget.
Erfarenheterna visar att det tar runt fem år att gå från idé till inkomst från försäljning i industrin. Det är omöjligt att uppnå detta i en inkubator. Inkubatorn uppgraderar idéer som är i ett för tidigt stadium för att attrahera en strategisk partner eller en investering. Det händer ytterst sällan att ett företag blir vinstgivande under inkubatorperioden, utan de flesta går fortfarande utan vinst när de lämnar inkubatorn. Däremot har de blivit attraktiva för externa investerare.}

^{Den bästa investeraren är en strategisk partner som kan marknaden, är själv industriell produkttillverkare och kan därför förstå värdet av det intellektuella kapitalet i projektföretaget. Näst bäst är de som bara ger pengar. Den strategiska partnern får inte alltid ägarskap i inkubatorföretaget. Den kan också få exempelvis rättigheterna till tillverkning och försäljning.}

^{Strategiska investerare lägger alltid mycket stor vikt på det nya företagets ledning och har ofta som en del av sin arbetsmetod att omforma denna. Även om företaget äger en mycket lovande teknologi kommer de inte att attrahera investeringar från strategiska partners eller riskkapitalister om ledningen inte är tillräckligt samarbetsvillig och delägarna i företaget inte är med på de kommande förändringarna.}

^{Riskkapitalister siktar idag på en utgång inom 5-10 år med 1000% förtjänst. De vill därför ha en företagsledning med beprövade färdigheter. Inkubatorföretagen kan oftast inte erbjuda detta eftersom deras företagsledning i de flesta fall är nybörjare. Riskkapitalister brukar investera en större summa pengar i ett mindre antal företag och har traditionellt inte möjligheter att hantera många små och omsorgskrävande företag. Detta kommer att förändras när riskkapitalisterna lyckats etablera fungerande modeller för att hantera sina relationer till inkubatorer. Sedan alldeles nyligen håller det på att utvecklas goda relationer mellan riskkapitalisterna och några av inkubatorcheferna i Israel, vilket är mycket viktigt för en fortsatt positiv utveckling.}

^{Alla inkubatorer kommer dock inte att bli kommersiella och staten har inga planer på att avbryta sin verksamhet i och med att incitamenten för de kommersiella aktörerna byggts upp. Enligt Rina Pridor kommer det alltid att finnas utrymme för ett statligt inkubatorprogram så länge som det finns goda innovatörer och entreprenörer utan tidigare erfarenhet och kontaktnät. Risktoleransen är givetvis betydligt högre i den statliga satsningen än hos kommersiella investerare. Staten kommer har därför att behålla sin roll i att utveckla incitament för investerare att satsa på entreprenörskap i allt tidigare skeden.}

 

BILAGA 2

Inbjudan att fortsätta samarbete med Office of the Chief Scientist i Israel.

(Scannad version av orginalbrev finns här)

State of Israel, Ministry of Industry & Trade, Industrial R&D Administration
Office of the Chief Scienist
6 June, 1999, Ref: A/1364

David Nordfors
 

Dear David,
I hope you had a good trip back to Sweden and that all is well.
Time has come to summarize your stay in Israel and plan future activiteis concerning your participation in the cooperation between Sweden and Israel.
We had an interesting and rewarding co-operation over the last half year here in Israel and I hope our dialogue will continue.
As you know, the activities of the Office of the Chief Scientist and the Technological Incubators program, which is part of it, are receiving a large, and growing attention from the high-tech economies all around the world. There is an increasing number of international invitations to lecture about our achievements, but I believe you are the first investigator from abroad to have stayed for a longer time inside the incubators and participated in their internal work.
 
I hope the experience and contacts you have generated here in Israel will be of good help in building a Swedish Incubator System.
As you know, we are very pleased to have international contacts and we will be happy to support an exchange between your project and the Israeli incubators as well as other activities here at the Office of the Chief Scientist.
I wish you the all the best, in hope of hearing and seeing you soon.
 
Sincerely yours,
 
(signature)
Azi Hemar
Deputy Chief Scientist
Director, International Relations And Cooperation Division
(Copy: Mr. Shaul Sasson - First Secretary, Economic Affairs, Embassy of Israel, Sweden)
 

---

¹Delegationsdeltagare 980228:
Prof. Stig Hagström, universitetskansler och styrelseordförande för högskoleverket
Dr. Per Eriksson, Rektor för Högskolan Karlskrona/Ronneby
Dr. Thomas Lagö, forskningsledare Högskolan Karlskrona/Ronneby
Tage Dolk, VD, Telekom City
Rolf Zimmergren, Smålandsgruppen
Ulrika Simons, Soft Center International
Orren Shalit, Innovationspumpen, organisatör
Dr. David Nordfors, organisatör och projektledare
 
²Delegationsdeltagare 990424:
Dr Per Eriksson, rektor, Högskolan Karlskrona/Ronneby
Dr. Ingvar Andersson, VD, Chalmers Invest och Chalmers Indusriteknik
Dr Peter Holmstedt, VD, KTH Holding och Teknikhöjden
Bertil Nyberg, VD, Kista Science Park och Stiftelsen Electrum
Dr Folke Meijer, VD, Karolinska Innovation
Dr Lars Jonsson, VD, Uppsala Universitets Utvecklings AB
Dr David Nordfors, organisatör och projektledare