Politiker - lär av IT-kulturen, ni kan ändå inte bestämma över den!

David Nordfors

När Riksdagen och Datateknik anordnade den första hearingen om IT och Internet för fem år sedan kände alla riksdagsledamöter till att statsminister Carl Bildt hade skickat epost till Bill Clinton. Men de kände inte till att de hade tillgång till Internet-epost redan innan Bildt hade det. Bryggan mellan riksdagens X.400-epostsystem och Internet var en hemlighet eftersom X.400 var den beslutade svenska epoststandarden, tillika EU-standard.
  Demokrati kan ha flera former. Den kan ha formen »Tillsammans har vi beslutat att alla ska...» Demokratin som byggt IT-kulturen har formen »Så här kan vi göra. Den som vill får vara med». Båda formerna behövs i vår vardag. Viktfördelningen mellan dem avgörs i den ständiga kampen mellan dem.
  Vårt demokratiska samhälle försöker sedan några år få ordning på IT-frågorna. När så många använder IT tycker många att det är viktigt att hitta »alla måste»-lösningar som kan underställas det demokratiska styret. Men nationella beslut om IT-standarder och IT-lagstiftningar blir snabbt inaktuella när teknikutvecklingen springer iväg åt alla möjliga håll. För varje misslyckande blir det svårare för det parlamentariska systemet att slå fast IT-standarder på det sätt som gjordes med exempelvis den nationella epoststandarden och digitalteve.
  Till skillnad mot världens nationer har Internet-kulturen lyckats fastställa IT-standarder som behåller sin aktualitet. Internets mycket intressanta demokratiska beslutsmodell har fungerat väl. Kärnan är IETF, Internet Engineering Task Force, en samlingspunkt för utvecklare som ordnar sig själva i arbetsgrupper kring utveckling och testkörning av nya applikationer. Förslag till Internetstandarder antas stegvis vartefter de visar sig hålla måttet. Internets styrelse, IESG, bedömer IETF-förslagen, men har inget mandat att kommendera över utvecklarna. Nätets fantastiska spridning och utveckling manifesterar den demokratiska Internet-beslutsmodellens framgång.
  IT är idag så invävt i samhället att dess inverkan på den demokratiska beslutsprocessen blivit en naturlig fråga även för beslutsfattarna. Regeringens demokratiutredning har gett ut en trevlig bok om e-demokrati av den grävande journalisten Anders R Olsson (http://www.justitie.regeringen.se/propositionermm/sou/index.htm). Boken vänder sig främst till dagens beslutsfattare och handlar därför mest om hur IT kan fungera ihop med den parlamentariska demokratin och hur inflytandet över besluten kan spridas till fler medborgare.
  Det ska bli intressant att se ifall de som kontrollerar dagens beslutsstrukturer frivilligt raserar dem och överlåter sin makt till andra. Starka beslutsfattare har nått toppen därför att de vet vilka man ska prata med, hur samtalen ska läggas upp, när de ska genomföras och hur de ska följas upp för att nå resultat. De vet hur de ska instifta och använda reglerna för dokumentation och kommunikation.
  IT och Internet innebär en drastisk förändring av maktspelets verktyg, möjligheter och begränsningar. Det håller på att skapas helt nya arenor med nya aktörer. Nykomlingarna kan oftast inte trollas bort med parlamentariska »alla måste»-beslut och de konkurrerar om makten inom sina områden med det befintliga parlamentariska systemet. De europeiska monarkierna tappade makten över människorna därför att de varken klarade av att hålla koll på moderna informationsmedia eller att vara tillräckligt duktiga på att använda den själva. Samma sak kommer att hända många av dagens nationella styrsystem.
  E-demokrati handlar om mycket mer än att införa IT i dagens demokratiska styrmodell. Det handlar om den generella frågan vad som visar sig vara effektiva verktyg och strategier för människor att nå gemensamma beslut och handling. Jag är övertygad om att parlamentariskt beslutade standarder för e-demokrati blir snabbt omkörda av innovationer från den fria IT-kulturen där människor gör som de själva vill utan att stå i vägen för varandra.
  Det går inte att förutsäga den framtida e-demokratin, den kommer att utvecklas av en serie innovationer som bygger på varandra. De som utvecklar samarbetsverktyg är enligt min mening byggarna av den framtida demokratin. Det behövs forskning, innovation och testkörning kring IT och politik, hur folk fattar beslut och gruppkoordination. Det finns hur många pilotförsök som helst att göra, allt från »nytt remissförfarande vid dragning av kommunala busslinjer» till »spontan kollektiv samordning hos grupper med internetkopplade nervsensorer/stimulatorer».
  Sådana testkörningar skulle kunna få stort genomslag ifall de som utvecklar och testar möjliga e-beslutsformer och samhällstilllämpningar skaffar sig en mötesplats liknande IETF, mötesplatsen för utvecklarna av Internet-tekniken.
 
 

Copyright Datateknik

Prenumerera!