Pontus Braunerhjelm, vVD SNS, David Nordfors, VD Baz Associates; Rolf Skoglund, styrelseordförande Startupfactory BV; Jan Sundberg, chef SEB Företagsinvest; Anders Sundström, styrelseordförande Pitedalens Sparbank; Christer Zetterberg, styrelseordförande IDI AB, Lars Öjefors; VD Industrifonden

Om Sverige fullt ut ska kunna dra nytta av den "nya ekonomin" som drivs av högteknologiska sektorer och nyföretagande och bli ledande i tillväxt, måste de gamla institutionerna och regelverken förändras. Vi behöver ett smidigare skattesystem och en effektivare riskkapitalmarknad för att maximalt kunna utnyttja den kompetens som finns i landet. En ny politik krävs för att integrera invandrarna i svenska samhället. 
 

Samhällsekonomin genomgår för närvarande en revolution, en omvandling som rejält kommer att ruska om i gamla strukturer och hierarkier. Utvecklingen är i högsta grad teknikdriven och spjutspetsen i denna process utgörs av nyföretagande inom högteknologiska sektorer. Än så länge har vi bara sett början av denna utveckling, men det är just nu som morgondagens vinnare vad gäller tillväxt och välstånd formas.  För att fullt ut kunna dra nytta av
denna process är det nödvändigt att institutioner, regelverk och attityder utformas på ett sätt som gynnar ett stort tillflöde av nya växande kunskapsföretag.
 

Trots att Sverige satsar 3,8 procent av BNP på FoU, vilket är mer än övrig omvärld, har vi svårt att generera nyföretagande baserat på vårt stora kunnande och kreativitet. Likaså har allt fler svenska venture capital företag registrerat sig i exempelvis Holland för att få en förmånligare beskattning
 

Orsaken till detta är att svensk ekonomi fortfarande brottas med många strukturproblem, särskilt vad gäller skatter och arbetsmarknad. Härtill kommer en oförmåga att ta tillvara den kompetens som finns i landet, inte minst bland invandrarna. Att Sverige trampat fram i gamla hjulspår framgår bland annat av att vi haft en sämre utveckling än jämförbara länder sedan mitten av 1970-talet. Av utvecklingen i t ex Israel kan vi bland annat lära oss att förändringar, som leder till att nya länder plötsligt framträder som IT-nationer eller faller tillbaka från tidigare ledande positioner
(östkusten i USA), kan uppstå oerhört snabbt.  Idag växer också nya högteknologiska centra fram i Asien (även i Indien och Kina) och på flera håll i Europa.  Konkurrensen kring dessa investeringar är knivskarp.
 

Det finns ett stort utrymme för den ekonomiska politiken att påverka utvecklingen. Vi bedömer att följande områden är högprioriterade för att öka det teknologiska nyföretagandet:
 

- Att snabbt ta vara på den begåvningsreserv som ligger outnyttjad hos Sveriges invandrare. Det handlar om att effektivt integrera invandrarna i det svenska näringslivet.  Dels genom en större acceptans hos arbetsgivarna, dels genom att invandrade entreprenörer länkas till s k inkubatorer, företagsänglar och andra finansiärer. På sikt är det viktigt också för att motverka ett eventuellt utflöde av kompetens.
- Revidera beskattningen av personaloptioner. Idag har vissa företag knappt intjäningsförmåga för att klara arbetsgivareavgifterna på personaloptioner.
- Revidera fåmansbolagsreglerna så att inte företagsänglar straffbeskattas för att de tillför kompetens och aktivt engagerar sig i företagets verksamhet. Möjliggör för privatpersoner att investera i venture kapital fonder och tillåt uppskov av beskattning på reavinster i aktier om kapitalet återinvesteras i onoterade aktier.
- Låt det statliga riskkapitalet arbeta på affärsmässiga villkor och tillsammans med privat riskkapital, vilket kan ske vid delprivatisering. En viktig del i Israels uppbyggnad av venture capital-marknaden byggde på en privatisering av ursprungligen offentligt ägda riskkapitalfonder.
- Lås inte in kompetens i företagen genom en otidsenlig arbetsmarknadslagstiftning. Under lång tid medverkade en föråldrad skattelagstiftning till att låsa in finansiellt kapital i bestående företag, vilket hämmade omvandlingskraften i svensk ekonomi. Det misstaget får inte upprepas när det gäller humankapitalet. Utred möjligheterna att öka rörligheten av arbetskraft, tex genom att anställda kan ta med sig sin turordning vid byte av arbetsplats.
- Tydliga politiska signaler krävs för en fortsatt attitydförändring som uppmuntrar entreprenörskap och tillåter misstag.
- Se över systemet för samverkan mellan universitet/högskola och näringsliv. I de organisationer som skapats för att öka denna samverkan skall antalet styrelseledamöter som kommer från näringslivet uppgå till minst 50 procent.
- Skapa miljöer - som Israels tekniska universitet Technion - där kvalificerade tekniska forskare samarbetar med näringslivet. Underlätta personalutbyten mellan universitet och näringsliv.
- Riv de kvarstående hinder som finns beträffande begränsningar för banker, försäkringsbolag och pensionskassor att investera i venture kapital fonder. 
 

I Sverige finns nu god tillgång på både finansiellt och intellektuellt kapital, bland annat som följd av ägarförändringarna hos de stora företagen. Detta innebär att vi har möjlighet att utnyttja den pågående "tredje tekniska revolutionen" för att skapa det nya näringsliv som Sveriges framtida välstånd måste bygga på.